Jag skriver några rader i mobilen när jag lagt mig för kvällen.

Mer hinner jag inte om jag ska få ihop de sju timmars sömn som Soldoktorn rekommenderar. För att inte tala om trettio minuter löpning tre gånger i veckan, vilket jag också eftersträvar med omväxlande resultat.

Jag skulle skriva om vikten av att ställa in livet på sin individuella frekvens, att leva i enlighet med sin genetik. Jag vet inte om det är att rekommendera för vem som helst, somliga verkar ju ha våldsromantiken i sin arvsmassa. Men i många människors värld bor lyckan och ärligheten grannar med varandra.

Det börjar kännas allt mer skevt att jag kör så många mil varje dag för att ta mig till ett jobb som har ingenting med mina intressen eller min kompetens att göra.

Jag önskar mig ett liv där jag skriver mest hela tiden. Ju mer jag skriver desto bättre är det.