I torsdags föll det mer snö än hela förra vintern, så vi fick klingande slädföre redan i november. I går kväll sjönk temperaturen till tio minusgrader.

Jag promenerade ensam till höjden vid Karlsborg i underställ och pappas gamla Peab-jacka. Ville insupa kölden, känna det storslagna. Jag andas varje frostgrad med tacksamhet.

I DN:s frågespalt frågar sig Introvert hur hen ska stå ut med större sammankomster utan att dricka alkohol. Problemformuleringen är typisk för en person som är högkänslig och hela brevet vittnar om att Introvert skulle bli stärkt av att förstå och respektera sin personlighet mer. Men anhörigterapeuten Carina Bång nämner inte högkänslighet med ett ord i sitt svar. I stället kommer det råd om hur Introvert kan tänka, träna och resonera för att klara situationen bättre – sådant som Introvert gissningsvis redan har hört och funderat på tusen gånger.

Psykologer och terapeuter är ofta fokuserade på beteendemönster. Ett förändrat tankesätt och agerande ska hjälpa klienten till ett bättre liv. Men för en reflekterande människa är självförståelse många gånger viktigare än förändring.

För mig var det avgörande att förstå min högkänslighet, något jag lärde mig efter att ha ”upptäckt” den i ett avsnitt av Läkarpodden. Det lade grunden för en djupare självrespekt. Nu för tiden kan jag arbeta med att förändra det jag vill men lika mycket respektera det jag väljer att låta vara.

Den förkortade Sinnesrobönen av Reinhold Niebuhr citeras ofta inom tolvstegsrörelsen men fångar enligt mig vad varje människa, med eller utan missbruk, har att kämpa med:

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

I dag förstår jag att mycket av det som jag kämpade med för tio år sedan – att aktivera mig, bli samhällsdebattör och rikta mig utåt – byggde på den lika skadliga som felaktiga uppfattningen att jag kunde vänja mig av med min högkänslighet, ett drag som jag då inte kände annat än som ”introversion”, ”blyghet”, eller ”känslighet”.

Icke desto mindre gav mig dessa slitsamma år erfarenheter som jag är tacksam för. Till exempel var tiden på Skurups journalistlinje både vacker och oförglömlig

Målet för mig som många andra blir att finna en väg som rymmer såväl trygghet som lagom stora utmaningar. Men framför allt ska jag respektera mig själv vare sig jag väljer att göra allt eller nästan ingenting.