Som vanligt är jag trött den här morgonen. Jag vill inte vara det, för jag värdesätter sömn och vet att det precis som bra mat och motion är det viktigaste för välbefinnandet.

Å andra sidan försakar jag sömnen av skäl som är bättre än på länge – för att spela dragspel halva natten, till exempel.

Eller i går kväll: se pingisfinalen i Europe Smash mellan Möregårdh och Shidong. Det var en av de bästa matcher jag någonsin sett och en nagelbitare till och med för mig som hade råkat läsa vem som vann.

Jag verkar behöva få ur mig ett flöde av ord från morgon till kväll. Det är inte så konstigt, jag lever genom att skriva och måste göra det för att kunna må bra. Sedan mina första dagboksrader på midsommarafton 2002 har sådana anteckningar varit självklara, utom i perioder då jag försökt något annat och mått sämre som (enda?) resultat.

Frusen i dag men det kan ju bero på tröttheten. Får ta en fleece med mig in på terminalen. Skönt ändå att hösten närmar sig, hoppas att årets sista värmeböljor är förbi.

En sån som jag ska nog mest göra sånt jag gillar.

Jag tog på mig öronsnäckorna och fick höra ett gammalt radioprogram med dragspelaren Olle Johnny, där han framförde en serenad som han hade skrivit till sin sköldpadda. Annars är han nog mest känd för Lyckliga Henriks polka som jag även själv har spelat en och annan stämma på. Jag har aldrig hört Olle Johnnys röst förut – vältalig, som intervjuaren Gnesta-Kalle nämnde – och kanske borde han ha gjort mer av den.

Fast han gjorde ju tillräckligt på sitt dragspel. Själv har jag främst lyssnat på albumet Svenske Gammeldansperler. Olle Johnny berättar i radioprogrammet att han åkte till Oslo för att spela in detta album – mitt i natten. Producent tycks ha varit den kände norske dragspelaren Kåre Korneliussen.

Mycket lär man sig under en vanlig arbetsdag, sannerligen.