Jag har lagt ungefär en timme om dagen sedan början av maj på att lära mig den bulgariska folkmelodin Sebidonka på dragspel.

Nu när målet hägrar kan jag undra om de där hundra timmarna är befogade. Ska det behöva vara så svårt att lära sig en bulgarisk folkmelodi?

Men hundra timmar är bara en procent av de tiotusen timmar som sägs behövas för att lära sig något till fulländning. I det perspektivet har jag levererat över förväntan.

Om jag fortsätter att träna en timme om dagen kommer jag att vara fullärd i pensionsåldern, då man ska spika ihop sin kista och sätta sig med en folköl framför tv:n.