Jag kunde knappt slita mig från dragspelet i kväll.

Hur länge tränade jag – en timme kanske? Tillräckligt för att komma in i ett magiskt mode med fingrar som dansade fram över knapparna.

Det här är förhoppningsvis bara början på ett liv i äkta harmoni med mig själv. Jag kan inte föreställa mig en högre mening. Det är sanningen om sanning existerar. För jag vet att texten och musiken är mina rätta uttryck.

Det lossnar för mig nu. Inte över en natt men över veckor och månader. Gud vet om det beror på ålder, mognad eller en desperat längtan efter annat än paket och lastpallar. I efterhand kommer det inte att spela någon roll, det viktiga är att det händer.

Tjugo år av ökenvandring är förlåtna.